Upp som en sol och ner som en pannkaka......

Gårdagens religiösa känsla var helt försvunnen idag i o m att vädret åter igen hade gjort en helomvändning.....mulet, regn och blåst denna 1 juni.

Igår, och hela helgen, så har jag känt mig på bättringsvägen, pigg och alert.

Vaknade tidigt idag, hade bokat tvättstugan, och kände mig allt annat än pigg....ville bara fortsätta sova och det är väldigt olikt mig.

Tog mig i a f igenom hela tvättpasset.

Åkte sen och handlade lite mat åt äldste sonen som även han har drabbats av denna förkylning.

Väl framme hos honom så var jag totalt slut.

Tungt att andas, bensvag och huvudvärk.

Det enda jag hade i tanken var att få återvända hem och lägga mig ner.

Det är snart 2 v sen jag tränade nu.

Tanken på att träna finns inte överhuvudtaget, jag orkar inte ens promenera.

Tänk hur mycket solen gör för oss, hur pigg man kan känna sig fast man kanske egentligen inte är det.

Sen när survädret kommer tillbaka så sjunker man så djupt ner så man önskar att även vi människor hade möjlighet att gå i ide en del av året.

Ser just nu att det börjar spricka upp lite på himlen, kanske visar sig solen idag trots allt.

Men jag ska lägga mig och vila nu, för det är det enda jag orkar.