Summa sidvisningar

onsdag 31 december 2014

Ring klocka, ring....


Årets sista flämtande timmar står för dörren, dags att avsluta 2014 och välkomna in 2015.
För min del så har det skett ganska stora förändringar detta år.
Från att ha varit 4 personer under samma tak, så är vi nu bara två.
Äldsta barnen har flyttat hemifrån, precis som det ska vara.
Men hur det än är, så är man nog aldrig riktigt beredd på det den dagen det sker.
Jag och minstingen flyttade till en mindre lägenhet vilket kändes väldigt befriande, framförallt då det gäller det ekonomiska.
Att slippa oroa sig för pengar (det gör man i nog stor utsträckning iaf) är helt underbart.
Att jag fick tag på denna lägenhet känns som ett under i dessa tider då det råder stor bostadsbrist, framförallt på mindre lägenheter.
Jag trivs otroligt bra här på min nya adress och känner att här kan jag stanna tills jag inte längre orkar gå i trapporna (saknar hiss här).
Vad det gäller jobb så har jag ju hoppat runt väldigt mycket, dessutom "pendlat" i både % och dag-/nattskift.
Min stora förhoppning inför detta nya år är jag får en fast arbetsplats att gå till.
Det är väldigt slitigt psykiskt att aldrig veta hur länge jag får vara kvar på ett ställe.
Ja, vad kan man då vänta sej av det nya året....
Jag har absolut inga nyårslöften, det slutade jag med för många år sen.
Det enda jag vet är att jag tänker fortsätta fokusera på mej själv, för jag är det viktigaste jag har!!!!
Om jag inte funkar och mår bra, då gör inte resten av min familj det heller.
Mitt liv ska fortsätta att vara hälsosamt, dvs träning och bra kost, då mår jag som bäst.
Mitt firande av denna dag blir middag hos mamma och sen är det jobb som gäller.
Känns helt okey att fira in det nya året på det viset.

2014 Du har vart bra på många sätt, lägger dig på minnet och tar till mig av de lärdomar du gav.
2015 Ser fram emot att möta dig, tar mig an de utmaningar du bär med dig och ser fram emot alla de tomma sidor som ska fyllas i "boken om mig själv".
Avslutar här med att önska er alla ett gott slut och ett GOTT NYTT ÅR!!!



Best tracks of 2014 enl Spotify

onsdag 24 december 2014

Julen är här nu......

Dricker lite kaffe och tittar ut genom fönstret.
-18C och massor av snö...det blev en vit jul!!


Förbereder ett firande tillsammans med nära och kära här hemma hos mej.
Har gjort det mesta som skall göras och nu njuter jag av lite lugn och ro med skön julmusik.


Jag är ingen "julmänniska", men lite vill man ju ändå fira.
Det fina i "kråksången" är ju att man får tillfälle att träffas och umgås lite under mysiga förhållanden.
Efter detta firande så kallar jobbet på mej, 2 nätter ska avverkas.
Tur att julen bjuder på mycket bra tv  :)
Fick en riktig överraskning i morse...."tomten" hade varit förbi och lämnat ett överlevnadskit (för dom som jobbar under julen) utanför min dörr....tack tomten

Nä, nu har jag vilat klart och måste väl göra mej redo för att ta emot mina gäster.
Önskar er alla en fröjdefull jul 

lördag 13 december 2014

Lussebullskaos.....

Måste bara berätta om det kaos som uppstod denna morgon när jag, för första gången på 5-6 år, skulle baka bullar.

Vi tar det från början.....
Jag vann en KitchenAid för ca 1 år sedan.
Före det så hade jag en gammal assistent, Elektrolux, ärvd efter min mormor ♥♥
Den hade jag haft i väldigt många år och den har aldrig svikit mig.
Men nåt hade hänt med den och startknappen var glapp och därför svår att starta, vilket gjorde mig sjukt irriterad många gånger.
Så när jag vann min KitchenAid åkte mormors gamla maskin i graven (ångrar mig djupt idag!!!)

Upptäckte snabbt många nackdelar med denna maskin (ja faktiskt så upptäckte jag inga fördelar efter denna dag).
För det första så går det ej att tillsätta några ingredienser medans den är igång.
Utrymmet mellan "visparmen" och skålen är så snålt tilltaget att man måste slå av maskinen, lyfta upp "visparmen" och sen tillsätta ingrediensen (mjölet), vilket gör det väldigt svårt att veta när det är tillräckligt med mjöl i degen.
Skålen snurrar inte, bara vispen, vilket gjorde att mycket av degen fastnade på kanten och blev ej bearbetat.
För det andra, och den absolut största nackdelen, är att det går EJ att göra deg på 1L vätska.
Efter att ha tillsatt ,vad jag trodde var tillräckligt med mjöl, så fick jag peta loss degen runt kanterna på degbunken och försöka avgöra om det skulle funka att baka av degen, för jag hade då insett att det rymdes inge mer i bunken.

Satte degen på jäsning, och efter en väldigt kort stund (mycket tid av jäsningen återstod) så var degen påväg upp över kanten och det var bara till att börja bearbeta den för hand istället.

Jag vänder bunken upp och ner på diskbänken och får mitt livs chock!!!!
Det var som att hälla ut sockerkakssmet!!!!
Allt flöt ut över hela bänken och jag fick mer eller mindre panik.
På med massor av mjöl, degskrapan för att vänta på "smeten", i med ännu mera mjöl (väldigt mycket faktiskt) och degskrapan till hjälp igen.
Höll på med detta ett bra tag och tårarna var påväg.
Hur fan skulle det kunna bli bullar av detta?!
Jag tappar inte humöret särskilt ofta, men nu blev jag riktigt sur och arg!!!!
Men jag har ju faktiskt bakat en hel del genom åren och kunde lösa detta, men svettigt var det och bullar blev det :)


måndag 1 december 2014

"Mitt positiva liv....."


Idag, på självaste Internationella Världs Aids Dagen, så har  jag läst klart boken "Mitt positiva liv" av Andreas Lundstedt.

I över 10 års tid levde han med sin hemlighet i  rädsla över att ej längre vara omtyckt, att bli lämnad ensam, om han avslöjade sin sjukdom.

Det är en bok som berättar om ett liv i total "Sex, drugs and Rock´n roll" (läs: Disco och schlager) anda, rätt in i kaklet tills det tar absolut tvärstopp och han rasar ihop som ett korthus.

Efter att ha gjort en unik intervju med tidningen QX, så berättar han tillslut även för alla nära och kära och får en respons som han aldrig hade räknat med........kärlek!!!!!!

Efter att ha "kommit ut en andra gång" så träffar han sitt livs kärlek som han numera är gift med.

Andreas jobbar även aktivt inom AIDS-frågor numera.

En väldigt bra bok som jag varmt rekommenderar.