Summa sidvisningar

torsdag 31 juli 2014

När ungen är redo att lämna sitt bo.....

Det kommer till en punkt i livet när det är dags för "fågelungen" att lämna sitt bo.
Det är med både glädje och sorg som det händer även i min familj.....

*

Redan för 6 mån sen lämnade dottern hemmet.
Det gick så fort och utan förvarning så jag hann inte med, hann inte ens vänja mej vid tanken så var hon borta :(
Det har varit en väldigt tung och "gråtfull" tid, har gjort mitt bästa för att bearbeta det, det går bättre och bättre för varje dag.
Jag vet att det enda jag kan göra i detta fallet är att visa henne att jag finns här om hon behöver mej.....

*

Nu är det snart dags för nästa "fågelunge" att flytta ut, denna gång under lite mera "normala" förhållanden.
Jag har vetat om det en längre tid och har hunnit vänja mej vid tanken.
Skillnaden i dessa två fall är ju att man får vara med och hjälpa till, planera, inköp, prata igenom allt som det funderas på.....man har tid att reflektera, bearbeta och vänja sej :)

*

Samtidigt som sorgen över flytten kommer över en, så sväller mammahjärtat av kärlek och ömhet när man förstår att man har lyckats göra dem till en självständig person som känner sej redo att ta tag i livet på egna, stapplande ben.
Visst kommer det att röra om massor i deras "uppassade liv", saker som dom tar för givet, men som dom nu helt plötsligt ska fixa själv.....men jag finns här och jag lovar att hjälpa er med allt som jag kan ♥♥

*

Det som då återstår för min del är en stor lägenhet, en "halvvuxen" son som kommer var annan vecka (och som jag får rå om i några år till tack och lov ♥ ) alldeles för mkt ensamtid, men samtidigt massor av tid att göra vad jag vill och hur jag vill och när jag vill.
Jag kommer givetvis att gå här mellan mina ekande väggar och nöta en gång i parketten, ensam som aldrig förr.....men man vänjer sej, det vet jag ♥♥♥♥♥♥

Lycka till i livet mina älskade barn och glöm aldrig att jag finns nära, ett samtal bort bara.....

lördag 26 juli 2014

Från en inbiten soldyrkare....

Under en väldigt lång tid nu så har tempen legat på runt +30 varje dag.
Jag älskar sol och värme, men tom jag börjar känna att det räcker nu.


*

Det varnas för extrema temperaturer, både klass 1- och klass 2-varning.
Det är eldningsförbud.
Vattennivån är så låg så det kommer ett sms med en rekommendation om att vara försiktig med vattenförbrukningen.
Asfalten "blöder" pga den extrema värmen. 
Och man sandar, precis som på vintern, för att slippa "halkan" som blir av den "blödande" asfalten.


*

Varje dag, flera ggr/dag, så passerar ambulans och brandkår.
Det brinner någonstans, tack och lov inte allt för allvarligt.
Folk (kanske mest äldre) mår riktigt dåligt och måste åka in till sjukhuset för att få hjälp.

*

Vi är ju inte direkt bortskämda med värme på detta vis, därför blir vi lite "tagen på sängen".
Men egentligen handlar ju det mesta om sunt förnuft.
Jag tror att alla, iaf de flesta, vet hur man ska "bete" sig när vädret är på detta viset.


*

Juni månad, när jag hade semester, så hade jag både vantar och jacka på mej när jag var ute och cyklade på kvällen.
Nu skulle jag helst vela vara naken, vinden fläktar ju inte ens.
Men nu verkar det ju som att ett svalare väder är på väg till oss.
Regn, åska och en temp på dryga 20 utlovas (som att det inte skulle räcka som värme).

*

Om mindre än 5 mån är det julafton, men före det så ska det både bli kallare och komma snö.....vad får vi då för uppmaningar ang väderförhållandena?!
Säkert får vi vara med om både klass 1- och klass 2-varning, men då pga av en annan väderlek...och då ska det också klagas....precis som det görs nu ang värmen :)


söndag 13 juli 2014

Man vänjer sig....


Man vaknar varje morgon med en hemskhet i sitt bröst
kan inte äta, dricker kaffe, åker buss till jobbet
där är långa, trista timmar, meningslösa klyschor
ingen öppnar sig, man stirrar bara tomt
och pratar strunt och skrattar till
men man vänjer sig
man vänjer sig

Och jobbet som man gör, det har man ingenting för
det är nån annan som drar nytta av det
ingen aning vem
man bara flyttar sina papper, drar i sina spakar
hämtar sina pengar
det känns dumt och idiotiskt
men man vänjer sig
man vänjer sig

När man kommer hem på kvällen
har man glömt att stänga fönstret
det är sot och smuts på fönsterkarmen, avgaser i rummet
man har glömt att köpa mat
fast inte har man just nån matlust, pressar i sig några mackor
man vänjer sig
man får vänja sig

Man tar magnecyl mot huvudvärken, dåsar framför tv:n
grannen går på toaletten och det brusar i rören
man är trött och går och lägger sig
och grannen grälar med sin fru, trafiken är oändlig
det är omöjligt att sova
men man vänjer sig
man måste vänja sig

Lakanen snor sig och blir fuktiga av svett
och nattens timmar är som gummiband
i väntan på glömskans sömn
så ringer väckarklockan
herrejävlar, denna pina, man orkar inte tvätta sig
dricker kallnat kaffe från igår
och ute är det kallt och mörkt och ruggigt och dimma
men man vänjer sig
man vänjer sig

Så blir det fredag alla fall, man super lite håglöst
och på lördan går man ut i parken, unnar sig en pizza
och på kvällen kommer gråten
det är skönt att våga bli förtvivlad
känna sig verklig
det är outsägligt torftigt
men man vänjer sig
man får lov att vänja sig.....

torsdag 3 juli 2014

Den eviga väntan....


Vi lär oss att vänta redan som små,
jag undrar vad vi väntar på.
Jag vill inte bli gammal men väntar ändå, 
på kommande dagar och på att tiden ska gå.
Vi väntar på jul, vi väntar på påsk.
Vi väntar i kön, vi väntar vid kiosk.
Vi väntar på morgon, vi väntar på natt.
Vi väntar på vinsten, vi väntar på skatt.
Vi väntar på gäster som kommer och går.
Vi väntar på sommar, vi väntar på vår.
Tänk all denna tid som går åt till att vänta.
Den borde stå inne på bank och ge ränta....