Som en nål i en höstack

I söndags (18/9) berättade min dotter att hon, med hjälp av en kompis, hade försökt sig på en "hemma-piercing" i naveln som tyvärr resulterade i en avbruten symaskinsnål, i magen!!!

Tittade på "förödelsen" på hennes mage som visade på tecken på inflammation.
En röd "sträng", tjock som en grov mask, slingrar sig ner från instickshålet o slutar i naveln.
Tyckte mig känna nålen, men det kunde lika gärna vara inflammationen efter nålens framfart under huden.

Besöker VC där ett snitt, ytligt, görs men utan resultat att få ut nålen.
Blir då remitterad till röntgen på sjukhuset, via akuten.
Där hittar man snabbt nålen o magneter tejpas fast på hennes mage.

Tillbaka på akuten o akutkirurgin kopplas in.
Under 1 1/2 tim o 4-5 läkare senare, kunde man bara konstatera att op var nödvändigt för att ta ut denna nål, som visade sig vara 1,2 cm.

Blir inlagd på barnavd i väntan på att op-salen ska bli ledig.
Tydligen mkt att göra denna kväll, kanske pga nån bil-olycka.

Efter många om och men, flera tv-program senare, så blev det då äntligen Felicias tur att rulla in i op-salen.

2 snitt görs för att tillslut få ut nålen, som hade ställt sig på tvären.
Det ena snittet sys ihop, det andra tejpas.

Fanns även en förfrågan om att låta nålen vara kvar o "vandra" ut själv.
Kändes inte aktuellt...dels för att Felicia vid den tidpunkten hade så ont i magen o sen rädslan över att inte veta vart nålen skulle hamna i slutänden...hjärtat, lungorna?!
Usch, det ville vi inte vara med om!!!!!

Nåja, allt gick bra o idag mår Felicia bra, men lite öm i magen......slutet gott allting gott :)

PS: Hon lärde sig en läxa o är inte längre intresserad av att pierca sig ;)