Innan jag sprang......

Vad gjorde jag egentligen innan jag började springa/träna som jag har gjort de sista åren?

Ja, jag har faktiskt tränat under hela mitt liv i form av någon sport.

Det har varit skidor, innebandy, fotboll, skridskor/konståkning, basket, gymnastik, handboll...säkert någonting annat oxå som jag just nu inte minns.

Jag har alltid varit aktiv på ett eller annat sätt.
Men jag har aldrig hållit fast vid något så seriöst och så länge som jag har gjort med löpning och gym.
Innan jag tog tag i dessa 2 aktiviteter "på riktigt" så var kroglivet något som lockade i stort sett varje ledig helg, eller någon privat bjudning.
Tränade gjorde jag när jag "hade tid", dvs när inget "roligare" var inbokat.
Nu är det just dessa 2 träningsformer som är det absolut roligaste jag vet och inte mycket kan få mig att ändra på/avstå från dessa aktiviteter 😊

Gymma började jag med i början av 2000-talet och då inte för att bygga muskler och bli muskulös, utan för att bygga upp min "överrörliga" kropp som alltid hade ont/nackspärr/ryggskott.
Jag har för länge sedan konstaterat att jag aldrig kommer att bli en body builder, så mkt mat som krävs för det klarar jag inte av att få i mig 😳
Men muskler har jag fått ändå efter allt slit 😊

Löpningen var något som tog sin början för 5-6 år sedan, ca 1 år efter att jag hade slutat röka.
Jag minns en gång för många år sedan (då rökte jag fortfarande) när jag hade varit med minstingen på fotbollsträning.
Han cyklade och jag promenerade.
På vägen hem så drog ett riktigt åskoväder in över oss och vi fick bråttom hem.
Jag var tvungen att springa för att hinna med lilleman och insåg helt plötsligt att jag faktiskt sprang!!!
Jag som inte hade sprungit sen högstadiet, då alltid max 3 km och alltid med blodsmak i munnen.
Hur lång sträcka jag sprang just denna dag vet jag inte, men det jag vet var att det kändes så lätt, jag var ju knappt andfådd.

Jag började inte med löpningen just då, utan flera år senare när vi fick ett friskvårdserbjudande via arbetsgivaren (Bodens Kommun) att delta i olika träningsgrupper hos Winternet, våran Företagshälsovård. 
Jag hoppade på en av dessa grupper, Winmore.
En "träningsgrupp" för de som redan var aktiva men som ville ha hjälp med att utvecklas.

Man fick träffa en PT, göra tester, berätta om sina mål.
Därefter fick man ett individanpassat träningsprogram som sträckte sig i 16 v.
Mitt mål den gången var att bygga muskler och att kunna springa 5 km på 30 min utan att stanna.
Det var ganska tidigt in i träningsprogrammet som jag insåg att muskelbyggandet inte var för mig, men att löpningen låg mig i fatet 😀
Innan halva tiden ens var förbi så sprang jag 8 km utan att stanna, i samma tempo som jag hade som träningsmål för mina 5 km.
De 16 v utvecklades jag massor och insåg att "vill jag så kan jag"!!!

2 år senare så hoppade jag på en ny omgång av Winmore, denna gång med fokus på löpning och gymövningar som skulle hålla mig skadefri.
Under denna träningstid så kostade jag på mig en laktatest.
Utifrån resultatet så fick jag ett träningsprogram av min PT som jag har använt mig av sedan dess ,vilket har hjälpt mig enormt i min träning och i min utveckling som löpare.

Jag älskar att utmana mig själv i löpningen.
Att springa intervaller, korta eller långa, i olika tempon är något som jag bara älskar!!!
Då får man verkligen se vad man faktiskt klarar av.
Men jag älskar lika mkt att bara dra iväg på en runda som är helt utan krav, benen får välja tempo och distans.

Just nu så följer jag ett upplägg som finns i boken Stora löparboken för kvinnor
Jag har valt ett 10-v program för att springa milen på 56 min.
Mitt personbästa är 58 min, så skillnaden är inte så stor.
Men jag vill gärna följa ett schema och då valde jag denna.
Jag ska snart ta "studenten" och hoppas på att det är barmark ute när jag ska göra min test.
Att springa på löpbandet är så mkt lättare (dock inte mentalt) än att springa ute.
På löpbandet så ställer du in tempot och springer tills du är klar, ute ser ju förutsättningarna lite annorlunda ut.
När jag är klar med dessa veckor så ska jag försöka mig på träningsupplägget för en halvmara.
Jag har sprungit som längst 17 km, så det fattas ju bara ca 4 km.
Men det är inte distansen som jag egentligen är intresserad av, utan träningsupplägget.

Jag har fram till idag bara varit "skadad" en gång, när jag fick en låsning i ryggen.
Då vilade jag från löpningen i några dagar innan jag kunde börja springa lätt igen.
I fjol hade jag otrolig träningsvärk i en av vaderna, kunde knappt gå.
Men det är de enda som har hållit mig borta från löpning/träning.
Jag hoppas att det fortsätter så och att jag kan träna även när jag är "gammal".
Tanken på att inte kunna träna skrämmer mig nog mer än någonting annat, jag skulle nog bli tokig och dö på kuppen 😔
Löpning är så mkt mer än just bara att springa.
Det är en ventil för min del.
Jag löser många "världsliga problem" när jag är ute och springer.
Om jag är ledsen, orolig, fundera mkt, sover dåligt, då hjälper löpningen mig.
Men jag springer givetvis när jag är glad, lycklig, tillfreds oxå, då går det hejdundrandes snabbt i löparskorna 😀