Jag såg dig idag igen, har sett dig vid flera tillfällen den sista tiden, men du "ser" inte mig längre, du befinner dig i en "annan" värld.
*
Du bär på dina påsar från "vuxenaffären", vinglandes och med blicken i marken.
Du ser så sliten ut.
*
Du är mitt livs stor kärlek och varje gång jag ser dig så hoppar hjärtat över flera slag, men nu för tiden så kommer även tårarna.
*
Trots allt du är, och trots allt du har gjort mot mig, så kommer du alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Bakom allt elände så fick jag se och träffa en helt fantastiskt, underbar människa.
*
Du tror att det "nya livet" ska starta i morgon.
Att man kan köra gasen i botten en dag till och sen ska allt förändras.
I morgon ska du söka hjälp.
I morgon ska du ta tag i allt.....ALLTID I MORGON!!!
*
Trots att det nu är väldigt många månader sen vi hördes av, så vet jag att när du har fallit djupt nog och börjar kravla dig uppåt igen så är det mig du ringer....jag kan bara vänta och härda ut.
*
Varje dag väntar jag på ett samtal från din mamma som ska berätta att "det är över nu".
Henne träffar jag ofta, pratar lite och kollar läget.
Att hon står på benen är ett under för mig, hon "räddar skinnet" på dig varje gång du ställer till det, men jag tror inte att du visar henne uppskattning nog.
*
Du har ofta pratat om vad människor betyder för dig, men du "skiter" nog i oss trots allt.
Framförallt så skiter du i dina barn!!!!
Säg inget annat!!
Det är bara du som kan förändra din situation, och du har verkligen fått ALL hjälp man kan få, men strular till det varje gång!!
Du kan inte tänka dig att var helt nykter när våren kommer, du anser att man måste få dricka öl när man grillar mm
Vad du inte förstår är att det konceptet funkar inte för dig!!
Du måste ta ditt ansvar och förändra ditt liv, annars blir detta din död!!!
*
När jag ser dig dessa dagar så undrar jag om det inte har blivit värre nu?!
Vad går du på???
Är det pga att du inte har jobb nu som du har tagit till det tyngre artilleriet eller är det på grund av det som du tar som gör att du inte har jobb.....din egen historia runt detta har alltid varit "out of the blue".
*
Jag har älskat dig så mycket så det har gjort ont, det gör fortfarande ont.
Jag har försökt på alla sätt att hjälpa dig och att finnas där för dig, men jag måste släppa taget helt och hållet, för jag kommer aldrig att kunna "rädda" dig.
*
Sist vi hördes av så berättade du för mig vilka som ingick i ditt "nya" sällskap....jag tappade formligen hakan och sa nog både det ena och det andra till dig.
Du har alltid uppskattat min ärlighet och berättat för mig att jag är den enda som har stannat kvar genom alla dessa år, de andra orkade inte med dina återfall och lögner.
Pga av ditt "nya" umgänge så kollar jag parkbänkarna varje gång jag går genom stan, men ännu har jag inte sett dig där...men det är nog bara en tidsfråga.
*
Att känna så mycket, som jag gör för dig, gör mig livrädd för det där "sista telefonsamtalet" som ska bekräfta för mig att du inte längre finns.
Hur ska jag orka gå vidare efter det??
*
Denna låt är så mycket "du"..........
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar