Summa sidvisningar

tisdag 1 mars 2016

Man måste våga för att vinna....

Jag har ett problem, eller rättare sagt en oro.
Det är när jag ska gå vägar jag aldrig har gått själv, eller vägar som jag har gått men känt mig rädd/orolig på.
Min oro och rädsla sitter inte i att jag är rädd att någon ska hoppa på mig.
Eller jo, det är ju faktiskt det jag är rädd för.
Men inte att en människa ska hoppa på mig, utan oron/rädslan sitter i att jag ska möte en lös hund eller en älg/björn.
Därför blir mina egna promenader ganska begränsade.
För många är inte detta någon big deal, men för mig är det en jävligt big deal.

När jag vet att jag ska ut och gå själv, som idag tex, så behöver jag en plan.
Igår kväll gjorde jag upp en plan, och jag höll mig till denna plan idag.
Jag bestämde mig för en promenadslinga som jag aldrig har gått själv, viss del av slingan har jag gått.
Den slingan innebar närhet av skog och genom villakvarter, ställen där jag vet att jag kan möta på dessa djur. 
Mitt hjärta har bankat, det vill jag lova, men jag klarade det och känner mig otroligt stolt och glad.
Under min promenad så fick jag se skymten av en svag sol, massor av underbar rimfrost, en hel del vacker fågelsång och knappt en enda människa var ute.
Sen så kände jag att jag helt enkelt villa hitta lite nya motiv. Ni är säkert lika less som jag på alla broar som jag fotar var och varannan dag :)
Det här inlägget delas även under Tisdagstema - Förnyelse eftersom detta är för mig en förnyelse, både i bilder och att våga göra något åt sina begränsningar.































































8 kommentarer:

  1. Grattis både till att du vågade och till alla dina fina bilder! Bra gjort!

    SvaraRadera
  2. Det var ingen dålig förnyelse! Jag är precis tvärtom, har aldrig varit rädd för att röra mig i skog och mark, däremot för att tillbringa tid på en tunnelbanestation sent på kvällen. Det är ett riktigt trauma, för jag litar mycket mer på djur än på människor. Men jag försöker också utmana mig själv, dock bor jag inte längre i närheten av några tunnelbanor men samma känsla kan ju appliceras annanstans också. Det var ingen dålig promenad du företog dig, över en mil, hoppas du ger dig på flera äventyr så småningom!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte roligt att vara begränsad, vad det än må vara som oroar en. Men jag tror att det viktigaste är att försöka genomföra det ändå, för att visa för sig själv att det inte är så farligt. Självkänslan växer ju då och det är mycket lättare att göra om det igen.
      Jag ska verkligen försöka utöka mina "egenpromenader", utmana mig själv, jag vet att jag kan :D

      Radera
  3. What a LOT of pictures! They look cold but they are beautiful!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Thank you!
      The weather was a bit cold, -17C, but with the right clothes it´s nice to be outside.

      Radera
  4. Alla bär vi ju på någon sorts rädsla. Att som du konfrontera den, gör ju att det blir lättare och rädslan avtar.
    Sen vill jag ge dej lite kritik. Det är alldeles för många bilder, fina och bra bilder men det är svårt att ta in alla.
    Ha en bra dag Lasse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, så är det.
      Jag har så svårt att välja vilka bilder jag ska lägga ut, gillar ju alla :)

      Radera