En dag föll bondens åsna ned i en brunn.
Åsnan tjöt högt medan bonden
försökte fundera hur han skulle göra för att få upp den ur brunnen.
Slutligen bestämde han sig för att åsnan ju var så gammal och att han
ändå hade tänkt att
fylla igen brunnen, då kunde han ju lika gärna
begrava åsnan i brunnen direkt.
Det var bara inte värt att försöka få
upp åsnan ur brunnen.
Han bjöd in sina grannar för att hjälpa honom med
att skyffla jord och grus i brunnen.
Åsnan började nu förstå vad som var
på gång och tjöt fruktansvärt.
Sedan, till allas förvåning, började han
lugna ned sig.
En stund senare böjde sig bonden över brunnen och
tittade ned.
Han blev förvånad över vad han såg.
När varje skyffeltag
landade på åsnans rygg gjorde han något häpnadsväckande .
Han skakade
det bara av sig och tog ett steg upp.
Grannarna fortsatte att skyffla,
åsnan skakade av sig och flyttade sig sakta upp i brunnen.
Snart hurrade
alla när åsnan blev synlig uppe vid kanten och snart tog helt enkelt
åsnan
ett steg över kanten och vandrade lycklig iväg.
Livet kommer att
skyffla mycket smuts över dig.
Då gäller det att ta sig ur brunnen genom
att skaka av sig det som faller på dig och ta ett steg uppåt.
Alla våra
bekymmer är samtidigt en möjlighet att växa som människa genom att ta
ny sats.
Vi kan ta oss upp ur de djupaste brunnar om vi bestämmer oss
för att aldrig ge upp.
-Skaka bara av dig och gå vidare...
