Den frihet jag har (haft) är helt enorm....för att inte tala om arb tiderna.
Hela förra våren/försommaren kunde jag och "mitt arbete" vara ute 3-4 tim/dag.
I augusti, efter semestern, så förändrades det, och vi har inte varit ute sen dess :((
Jag hamnade i en situation där jag var tvungen att fatta ett beslut, vilket gjorde mej olycklig, och det var att lämna mitt arbete och ge mej ut i ovissheten igen :((
När man jobbar inom omsorgen så är man väl medveten om att tillstånd förändras, så även i detta fallet.
Men att sitta inne 8 tim/dag, mån-fred, och se solen skina, höra fåglarna kvittra, gör även den starkaste människan "galen".
Har haft denna känsla en längre tid nu, alternativet som återstod, var då att lämna platsen åt någon annan......trodde jag.
Men vart skulle jag ta vägen då????
Hemtjänsten känns inte som ett alternativ längre.
Jag lider med personalen där...stressen, nedskärningarna, 0-viken mm
Men givetvis skulle jag jobba där om inget annat alternativ fanns att tillgå.....bara jag får möjlighet att vistas ute med jämn mellanrum.
Men nu är det så att jag faktiskt kan sluta fundera och oroa mej!!!
Allt löste sej på mitt jobb....samtal, gemensamt "intresse" och ändring av rutiner mm, så nu kan vi åter igen spendera våra timmar i solen....promenad eller bara sitte ute och njuta 8)
Känner mej så otroligt lycklig över detta!!!!
Om jag hade varit tvungen att sitta inne ända fram till min semester i juli, så hade jag helt enkelt kunnat "hälsa hem" sen, jag hade INTE fixat det!!!!
Men så härligt att det löste sej!! Så underbara dagar nu så dem vill man verkligen få ta del av! Ibland är det bara sådär fantastiskt underbart skönt när grubbler och bekymmer bara löser sej..
SvaraRaderaJag säger grattis till dej för att du har ett så fint jobb och att du får vara glad, och att du äntligen får komma ut!!
KRAM<3<3<3
Vill bara tillägga att jag läser din blogg och följer dina fina inlägg även om jag varit dålig på att kommentera nu ett tag... Kram på dig finaste Ulrika <3<3<3
SvaraRaderaJag vet hur det är raraste Kicki....livet kommer emellan...men så är det för alla :))
SvaraRaderaDu får läsa o kommentera, när o hur mkt du vill, jag blir så glad av att läsa det du skriver ♥♥♥
<3<3<3
SvaraRaderaTyvärr så har tiderna förändrats sen detta inlägg o en "omorganisation" kommer att ske....vet bara inte hur det blir ännu :(( ♥♥♥
SvaraRadera